jag är så rädd, så himla himla rädd, att jag en dag ska vakna upp utan känslor för honom. att jag ska sluta känna det jag känner och har känt nu i lite mer än ett år. eller att han ska tröttna, eller tappa känslorna för mig. för jag förstår inte vad som håller honom kvar hos mig.
vi har lovat varandra att vara förevigt, men tänk om...?
om ett, två, tre eller fyra år kanske det inte längre är vi. jag dör inombords när jag tänker på det här.