Hon : ni planerar giftemål, barn och hela köret va?
Jag : jajjemen!
Han : ja, sju ungar minst!
Jag: ja, minst!
Han (lite mer seriöst): nja, två kanske blir bra?
Jag: ja, det tycker jag också låter lagom
Han : va bra, då är vi överens (ler)
Vi pratar om barn, redan nu. Vi har gjort det flera gånger och han låter så säker. Så säker på att det kommer vara vi. Jag är glad, väldigt glad över att han tror det. Men det skrämmer mig också, tänk om, tänk om det inte blir så..jag vill just nu, men man vet aldrig vad som händer. Just nu skulle jag kunna dö för honom.
Vi. Föralltid. Snälla
Här kommer alla känslorna på en och samma gång
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag känner det där, om att han är så säker. Min prins, han pratar om att vi har varsitt "personligt konto för små utgifter" och pratar om barn. Och ibland blir jag lite "men hallå, vi har känt varandra i knappt åtta månader!" Men andra dagar blir jag mjuk och varm av hans prat.
SvaraRadera