tisdag 21 december 2010
att veta att någon har älskat honom, min pojkvän som jag älskar mer än allt annat , och att han har älskat någon annan innan mig ger mig nästintill panikkänslor. när vi gör saker, kan vara vad som helst, så undrar jag om han jämför mig med andra. och när en annan tjejs namn nämns så rinner svartsjuka genom kroppen och det gör ont i mig. men vi har aldrig pratat om det här.
är det bara jag som känner såhär? vad gör man åt det?
fredag 17 december 2010
oftast behöver jag inte välja mellan dem, våra kärlekar och vi tjejer är som gjorda för att vara tillsammans allihopa. vi har så himlans roligt, alltid, när vi är med varandra.
torsdag 16 december 2010
fredag 12 november 2010
för att beskriva känslan med ett ord så säger jag: perfekt!
kan allt vara perfekt?
torsdag 11 november 2010
tisdag 2 november 2010
fredag 15 oktober 2010
torsdag 14 oktober 2010
jag vet inte varför, och jag vill inte alls tänka på sånt här, men det bara kommer över mig ibland.
onsdag 13 oktober 2010
måndag 11 oktober 2010
fredag 8 oktober 2010
tisdag 5 oktober 2010
torsdag 26 augusti 2010
onsdag 11 augusti 2010
han sa: jag skulle kunna sitta här hela natten, bara jag får sitta här med dig.
jag dog litegrann inombords.
måndag 26 juli 2010
visste ni
att jag vill - sitta på klipporna med dig igen och höra dom fina orden som var riktade direkt till mig från ditt hjärta
att jag har - mycket som snurrar i min hjärna just nu
att min senaste kyss - var av dig, lika bra som alltid
att jag lyssnar mycket på - låtar som betyder nått speciellt
att jag funderar på - vad som cirkulerar i hans hjärna
att jag pratar – alldeles för lite ibland
att jag inte gillar – att min hjärna tänker miljontals tankar varje dag
att min första riktiga kyss – från Honom var magisk
att jag avskyr när folk snackar - och alltid tror att dom har rätt
att kärlek är – det bästa och värsta som finns
att jag gillar – sena varma sommarnätter som spenderas med folk jag tycker om
att jag är förälskad i – hans lukt
att jag alltid kommer att vara – mig själv
att sist jag grät var – igår när jag hade druckit alldeles för mycket
att min mobiltelefon är – snart på lagning
att när jag vaknar på morgonen – ler jag inombords när han ligger bredvid mig
att innan jag går och lägger mig – tar jag av mig alla kläder, utom trosorna
att igår hade jag – en mestadels underbar kväll i goda vänners sällskap
att idag har jag - saknat, varit bakis och sovit halva dagen
att i kväll ska jag – krypa ner under täcket och somna till en film
att i morgon kommer jag – uträtta lite ärenden och senare träffa min underbaring
att jag just nu tänker på - vad han kallade mig imorse, det var fint
att jag hoppas – att jag slutar oroa mig över allt
att jag verkligen vill - att han ska vara min föralltid
fredag 23 juli 2010
måndag 5 juli 2010
tisdag 29 juni 2010
tisdag 22 juni 2010
måndag 21 juni 2010
Men det jag vill mest av allt är att aldrig förlora honom, aldrig!
måndag 14 juni 2010
Vi stod där på dansgolvet, du och jag, och dansade tätt tätt intill varandra när orden "Jag älskar dig ----" kom ur min mun. Dom bara kom, för det var just så jag kände då, att fan va jag älskar honom! Och orden ur hans mun "Jag älskar dig också, väldigt väldigt mycket" träffade rätt i hjärtat. Just då, just där var jag utan att tveka världens lyckligaste.
Men nu nån dag senare ser jag att Hon skrivit till honom, nästan precis den stund vi sa dom där orden till varandra. Det var inget speciellt, bara en helt vanlig fråga. Men jag vill inte, jag vill inte att han ska ha kontakt med henne. Jag tror det kallas svartsjuka, men jag vill verkligen inte! Jag får så ont i magen..
torsdag 10 juni 2010
Jag hade då också haft en helt underbar vecka med min klass. Vi bland annat grillade, spelade brännboll, åt på restaurang och drack alldeles för mycket alkohol. Sån sammanhålning som vi hade den veckan hade vi inte haft någonsin på de tre åren vi gått i samma klass (lite synd).
Jag hade haft ångest för den här veckan länge, väldigt länge. Jag skulle aldrig mer få gå i samma klass som mina underbara vänner, jag skulle aldrig mer ha en skola i ryggen varje dag. Jag var lämnad, lämnad i vuxenvärlden.
Dagen efter den stora dagen vaknade jag upp med ångest igen, som alla hade pratat om, och tänkte "Va fan ska jag göra nu?!"
Men trots det så har jag aldrig någonsin varit så glad som när vi stod på flaket och sjöng "Vi har tagit studenten, fy fan va vi är bra!!"
Och visst, i början, speciellt när alla började skolan igen, så saknade jag det. Jag ville tillbaka igen, och det kan jag även känna fortfarande ibland. Men allt har ordnat sig, jag har jobb, en underbar pojkvän och börjar troligtvis plugga till hösten.
Just nu leker livet!
söndag 6 juni 2010
Jag vill bara att han ska komma hem igen..
torsdag 3 juni 2010
tisdag 1 juni 2010
måndag 31 maj 2010
Jag tror jag vet nu..hur det är att vara kär, på riktigt.
fredag 28 maj 2010
onsdag 26 maj 2010
måndag 24 maj 2010
söndag 23 maj 2010
jag tror att den här sommaren kommer bli något alldeles extra, den första sommaren med dig. och förhoppningsvis långt ifrån den sista.
tisdag 18 maj 2010
torsdag 13 maj 2010
Följ min blogg med bloglovin
Jag hade aldrig haft någon pojkvän och jag var rädd, rädd för att bli två. Jag visste inte hur det skulle vara, men sen träffade jag dig. Det varade i lite mer än ett halvår och jag förändrades så. Vårat förhållande var aldig 100procentigt, inte om ni frågar mig. Men frågar ni honom så var det det. Han ville dela resten av livet med mig men jag kände aldrig så. Men av dig och min tid på gymnasiet förändrades jag nått fruktansvärt.
Mitt självförtroende har stärkts nått så ofanligt mycket, jämfört med då. Det är fortfarande inte det starkaste i alla lägen, men hundra gånger bättre mot då. Jag går på fester, träffar nya männsikor och kan oftast vara stolt för den jag är. Men jag ser fortfarande mig själv ibland som den där tjejen som folk inte riktigt lägger märke till, som är "en i mängden". Men jag vet innerst inne att det inte är så, det är snarare tvärt om nu (ni får inte tro att jag försöker skryta eller nåt nu, för det är inte alls så jag menar).
Ett tag efter att vi gjorde slut började jag festa, mycket. Jag mådde helt enkelt inte bra, jag behövde någon. Jag var ute på krogen och nu var jag "hon som alltid fick ragg". Jag trivdes inte med det, jag trivdes inte med att varje gång jag gick ut så hade jag killar efter mig. Men jag träffade några som jag började gilla, vissa sov jag över hos andra blev bara ett "engångsstrul". Och jag hatar det ordet, strul. Men så var det. Mitt gamla jag hade aldrig någonsin gått hem med en okänd kille, aldrig, det fanns inte ens i tankarna. Men jag tror jag letade, jag tror jag behövde Han. Jag behövde någon som ville ha mig, som ville älska mig.
Jag har aldrig varit "förhållandetypen", trodde jag själv. För jag är rädd, så sjukt jäkla rädd för att bli lämnad. Jag har aldrig blivit lämnad, utan jag har lämnat. Det är nog därför, jag vill inte bli lämnad, jag klarar det inte. Mitt hjärta klarar det inte.
Men nu har jag träffat Dig, och det har aldrig någonsin känts såhär bra som det gör mellan oss. Och jag kan inte mer än hoppas på att du också känner så. Du säger att du gör det, och jag litar på dig.
Men jag är så rädd för att det en dag ska ta slut..
onsdag 12 maj 2010
Jag : jajjemen!
Han : ja, sju ungar minst!
Jag: ja, minst!
Han (lite mer seriöst): nja, två kanske blir bra?
Jag: ja, det tycker jag också låter lagom
Han : va bra, då är vi överens (ler)
Vi pratar om barn, redan nu. Vi har gjort det flera gånger och han låter så säker. Så säker på att det kommer vara vi. Jag är glad, väldigt glad över att han tror det. Men det skrämmer mig också, tänk om, tänk om det inte blir så..jag vill just nu, men man vet aldrig vad som händer. Just nu skulle jag kunna dö för honom.
Vi. Föralltid. Snälla
Här kommer alla känslorna på en och samma gång
Han fortsatte att höra av sig. Vi smsade med varandra varje dag, och skrev godnatt till varandra varje kväll. Men jag förstod inte hur nån så fantastisk människa som honom kunde vilja vara med mig. Jag trodde bara att han lekte med mina känslor. Men det visade sig att det inte var så. Han ville något mer, han ville ha mig. Mig. Det är vi nu, och det har varit det i ett par månader. Fast det känns som det varit det mycket mycket längre. För vi har träffats flera gånger i veckan ända sen första gången vi sågs. Och jag är så lycklig, så lycklig för att jag får vara din!
tisdag 11 maj 2010
måndag 10 maj 2010
den någon är du.